Objektorienterade databaser har en fördel gentemot relationsdatabaser när det gäller hantering av komplexa datatyper, dessa datatyper används inom till exempel applikationsområdena CAD, CAM och CASE. Trots detta är det relationsdatabaser som används mest inom dessa områden. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka faktorer som påverkar att valet av lagringssätt inte faller på objektorienterade databaser. Vi har valt att enbart titta på företag som utvecklar CAD-system och genomförde fyra semistrukturerade intervjuer på sådana företag. Vi kom fram till att de faktorer som påverkar att objektorienterade databaser inte används är att systemets kod inte är helt objektorienterad, att det inte förmedlas tillräckligt med information om objektorienterade databaser, att det inte finns någon benägenhet hos företagen att prova på ny teknik på grund av begränsad ekonomi samt att prestandafrågor har minskat i betydelse..

Objektorienterad systemutveckling har sina rötter i tidigare typer av systemutveckling och den objektorienterade programmeringen. Synsättet karaktäriseras av att verkligheten betraktas utifrån objekt.Detta arbete behandlar en kombinerad litteraturstudie, enkät- samt intervjuundersökning angående Objektorienterade systemutvecklingsmetoder. Problemställningen för detta arbete har varit:Har synen på de Objektorienterade systemutvecklingsmetoderna förändrats sedan näringslivet började tillämpa dessa i början av 1990-talet?Syftet med detta arbete har varit att jämföra näringslivets syn på tillämpningen av Objektorienterade systemutvecklingsmetoder i dagsläget med synen som existerade i början av 1990-talet.Resultatet tyder på att tillämpningen av metoder och notationer går allt mer från egenutvecklade till det standardiserade hållet.

Designmönster har under senare år blivit ett allt mer vanligt förekommande begrepp inom objektorienterad systemutveckling. Designmönster har nämligen visat sig kunna höja abstraktionsnivån vid designbeslut, vilket dels leder till en effektivisering av denna process, men även minskar risken att fel begås då de döljer viss komplexitet. Designmönster har främst setts som ett sätt att återanvända gamla designlösningar, som har visat sig vara bra i vissa återkommande problemsituationer. En positiv effekt av att dessa används har också varit att ett gemensamt språk i termer av designmönster har skapats. I detta projekt har dock designmönster studerats utifrån aspekten att använda dessa för att förbättra dokumentationen av objektorienterade programvarusystem.

Sekretessbelagd.

Objektorientering har kommit att bli en väletablerad teknik inom systemutvecklingen. De fördelar som den objektorienterade tekniken anses medföra är bl a att den ger en mer användarnära systemutveckling och ökar produktiviteten genom återanvändning av komponenter. Men det har även riktats kritik mot den objektorienterade tekniken. Ett område som har kritiserats är de objektorienterade metoderna. De har uppfattats som instabila och ofullständiga i början av 90-talet då de var nya.

Objektorienterade mönster och omkonstruktion är två olika designstrategier som har ett gemensamt mål: att göra mjukvarusystem mer förändringsbara och mindre komplexa. Mönster tillämpas för att förebygga utvecklingen av komplexitet i mjukvara. Omkonstruktioner görs för att reducera komplexitet som redan uppstått i mjukvarans inre struktur. Denna rapport identifierar fyra grundläggande strukturproblem som gör mjukvara onödigt komplex och svår att förändra: duplicerad kod, villkorslogik, långa metoder och bristande inkapsling. Rapporten visar hur objektorienterade mönster kan införas i mjukvara genom omkonstruktion och göra mjukvara mer förändringsbar genom att reducera de fyra nämnda strukturproblemen.

En central del i ett systemutvecklingsprojekt är de tekniker som används för att strukturera organisationer och informationen i dessa. I flera årtionden har traditionella tekniker utvecklats. Exempel på tekniker som anses traditionella är ER-modellering och dataflödesdiagram. Idag används objektorienterade programspråk mer och mer för att implementera databaser. Det har dock inte funnits stöd för att analysera ett system objektorienterat förrän i början på 1990-talet.

Relationsmodellen kom 1970 och är i våra dagar generellt accepterad som ett landmärke. Databasen lagrar sin data i form av tabeller och har ett välbeprövat sätt att lagra information på. Första generationens objektorienterade databaser kom 1986. Det som är kännetecknande för en objektorienterad databas är att data sparas i form av objekt i databasen. Vi vill med vår uppsats testa om användandet av Versant minskar relationsdatabasens nackdelar och därmed är ett bättre val till typ av databas.

Relationsmodellen kom 1970 och är i våra dagar generellt accepterad som ett landmärke. Databasen lagrar sin data i form av tabeller och har ett välbeprövat sätt att lagra information på. Första generationens objektorienterade databaser kom 1986. Det som är kännetecknande för en objektorienterad databas är att data sparas i form av objekt i databasen. Vi vill med vår uppsats testa om användandet av Versant minskar relationsdatabasens nackdelar och därmed är ett bättre val till typ av databas. I objektorienterade databaser är det möjligt att spara komplexa datatyper, som t.ex.

När man kombinerar ett objektorienterat programmeringsspråk och en relationsdatabas uppstår en del problem för utvecklare eftersom objektorienterade programmeringsspråk och relationsdatabaser har olika fokus, objektorienterade programmeringsspråk fokuserar på att avbilda verkliga objekt och relationsdatabaser fokuserar på data. De problem som uppstår kallas med ett samlingsnamn för object-relational mismatch. Det finns flertalet ramverk för att hantera dessa problem. Ett av dem är Entity Framework.Syftet med detta projekt var att utvärdera hur utvecklare tycker att Entity Framework fungerar för att lösa problematiken runt object-relational mismatch, hur det är för utvecklare att lära sig använda Entity Framework samt hur tillgången på inlärningsmaterial är.Under vår studie har vi lärt oss använda Entity Framework samtidigt som vi gjort en studie av tillgången på inlärningsmaterial. Vi har också byggt om en applikation så att den använder Entity Framework.

Databaser och databassystem är grunden för en stor del av de verksamheter som företag och organisationer sysslar med idag. Att utnyttja moderna databasteknologier kan medföra ett säkrare och smidigare system vilket i sin tur kan leda till konkurrens-fördelar för de som använder dem.I detta arbete undersöks i vilken omfattning ett antal olika moderna databasteknologier används inom företag och organisationer i Sverige och huruvida kostnaden är det största hindret för vidareutvecklingar av befintliga system.Inledningsvis beskrivs ett antal moderna databasteknologier för att ge en uppfattning om vilka möjligheter som finns på databasområdet. Därefter redovisas den under-sökning som gjorts med hjälp av telefonintervju som metod för att samla in material.Resultatet visar att vissa teknologier, som exempelvis databaser kopplade mot Internet, utnyttjas och i stor utsträckning kommer att användas i ännu högre grad i framtiden. Av undersökningen framkom ett flertal olika hinder för utveckling av databassystem där kostnaden endast är ett av dessa..

Tecken finns på att det objektorienterade paradigmet börjar tappa sinstatus som den oomstridda lösningen inom systemutveckling. Nya idéerkommer in och ställer grundläggande programmeringsprinciper påända. Vad kan ett deklarativt förhållningsätt tillföra och vad innebär detatt programmera funktionellt? Variabler är en viktig komponent i denprogrammering som huvudsakligen bedrivs idag. Variabler tillhör detimperativa paradigmet i vilket programmeraren i hög grad beskriverhur beräkningar skall utföras av datorn.

XML är ett märkordsspråk som utvecklats för att dels komplettera och ersätta HTML-baserade system och dels för att möjliggöra tillgänglighet för Webben på nya plattformar och miljöer. XML är en arvtagare till SGML och på motsvarande sätt ett metaspråk. XML erbjuder möjligheter att utveckla egna element, attribut och entiteter samt möjligheter att definiera egna dokumentstrukturer.XML tar sikte på att implementeras i webbtillgängliga gränssnitt och kommer i sådana system även att få en datalagrande funktion, åtminstone enligt hur XML-standarden för närvarande är definierad. I detta sammanhang är det därför intressant att jämföra XML med de befintliga RDBHS som sedan ett flertal år bygger upp datalagrande funktioner i webbtillgängliga gränssnitt. Denna rapport redogör för ett projekt där XML prövats som datalagringsteknik och då ur perspektiv av ett RDBHS-baserat och webbtillgängligt prototypsystem.Resultatet visar att XML inte kan implementeras på motsvarande sätt som RDBHS och att XML som datalagringsteknik bör ifrågasättas.

Denna uppsats mäter och jämför prestanda mellan en objektorienterad databas och en relationsdatabas. Uppsatsen bygger på en utredande karaktär utifrån vår hypotes och vårt intresse att testa den.Hypotesen bygger på problematiken omkring mängden kod utvecklaren måste skriva för att kunna koppla ihop applikation med databas. En större mängd skriven kod som utvecklaren måste skriva borde göra att prestanda och svarstider blir långsammare. Därför ville vi undersöka om verktyg som medför en mindre mängd skriven kod kan förbättra prestandan och ge snabbare svarstider.Vi valde att testa vår hypotes mellan ADO. NET relationsdatabas och ADO.

The aim of the thesis is to analyse and understand resolution, repeatability and reproducibility of the measurement system for package distance. The measurement system for package distance is already in use, no Gage R&R has been performed on the system and before spreading use of the system the quality of the system has to be understood and approved.